Sitter och är lite lagom nostalgisk och minnena bränner som eld i bröstet.
Jag måste sluta tänka så förbannat mycket.
Men det är svårt att stänga av sina tankar, skulle vilja påstå att det är omöjligt.
Vissa menar att man stänger av sina tankar när man sover.
Och anledningen till att jag kan sova är mina kära imovane som gör att det smakar metall i munnen.
Men sömnen är inte alltid en flykt, den tillbringar också massa ovälkommna mardrömmar.
Man får aldrig vara i fred..