Cheeks
Så himla bra känns det. Synd bara att det gör ont när jag ler.
Och att jag måste gurgla koksaltvatten efter varje rökpaus.
Men sånt får man leva med, nöjd är jag iallafall !
Allt är åt helvete, precis allting..
Hade precis en panikångest attack, kunde inte andas och domnade bort i händerna och fötterna.
Grät så jag nästan kräktes och kunde inte röra mig.
Gråter fortfarande men nu är tårarna behärskade och lugna.
Jag orkar inte med när hela min värld rasar samman.
Jag orkar inte..
Somliga dagar
Mina mediciner har börjat ta slut så ska gå och hämta ut mera.
Man har ju frikort på apokteket vid det här laget så nu är medicinerna gratis.
Sitter och funderar på vad jag ska fylla den här dagen med mer än så.
Har varit i skolan, det gick ganska bra. Tog en paus och åt sushi på mitt favoritställe.
Efter skolan tog jag en fika med min kontaktperson och shoppade lite.
Bland annat en craft jacka så nu känner man sig lagom sportig.
Jag måste börja träna inför sommaren snart, känner verkligen pressen.
Alla tjatar om att det är bra att våren kommit, själv känner jag bara en enda stor stress.
Töjningar
Det ena örat ser verkligen inte bra ut.
Blöder, varar och jävlas med mig.
Ont gör det också, så fort man nuddar skiten så känns det som man vill börja gråta.
Jag borde verkligen inte gått från 16mm till 20mm på en gång, dumma mig.
Jag får skylla mig själv och se glad ut.
Pillernas paradis
Och det första man gör innan man går ut är att ta lite mer stesolid för att klara av det.
Att hela livet byggs upp på tabletter man måste ta varje dag för att fungera.
Som ett fängelse i pillernas paradis.
Mr. Ångest
Väntar på att skolan ska börja så jag får annat att tänka på.
Det känns som jag har vassa glasbitar i bröstet.
Varje andetag gör så himla ont och kroppen känns så tung.
Jag hatar Mr. Ångest, vad gör han här? Varför fikar han med mig just nu?
Försvinn !
Fördomar
Tror att vi är galna och klättrar på väggarna.
Men så är inte fallet, jag gick med min sjukdom under en lång period utan att någon hade en endaste aning om att jag var psykotisk.
Mina röster är i mitt huvud och det är ingenting som någon annan varken ser eller hör.
Självklart har jag träffat fall som var ganska uppenbart galna,
som en tjej som skrek att jag stod på hennes konstverk, när jag stod mitt på golvet,
och som skrattade hysteriskt åt gardinerna som hängde i fönstret och påstod att de skyddade mot andra galaxer.
Men galningar finns det överallt, och inte bara inom den här diagnosen.
Men som tur är finns det mediciner som kan få galningarna med schizofreni helt normala.
Jag är dock inte fullt frisk, tror fortfarande på övre makter och hör röster.
Men medicinerna har givit mig en sjukdomsinsikt som jag inte hade tidigare.
Ny design
Tack så mycket http://helenawj.blogg.se/ !
...
Tore them apart and then
Left me
No use to fly away to
My yesterday
Of freedom
My eyes died back that day
Seeing the hurt I may have done
Beat me instead of them
Pain is my only zen
Of fun
I'll go where secrets are sold
Where roses unfold
I'll sleep as time goes by
So hurting here is where I belong dreaming a song
Blood on my hands to stay strong
Ungdomsteamet
Det är ett team för dem med psykos som är mella 18-25år.
Känner mig inte speciellt peppad inför det.
Man känner sig alltid så sjuk när man sitter där.
Allt blir så himla påtagligt.
Att man är sjuk och att det inte finns annat att göra än att medicinera mot det, och hoppas att tiden läker alla sår.
Men efter 9 års kontakt med psykiatrin så tappar man lätt hoppet om lycka.
Att det bara är något man hittat på för att folk ska ha något att stäva efter.
Nostalgi
Sitter och är lite lagom nostalgisk och minnena bränner som eld i bröstet.
Jag måste sluta tänka så förbannat mycket.
Men det är svårt att stänga av sina tankar, skulle vilja påstå att det är omöjligt.
Vissa menar att man stänger av sina tankar när man sover.
Och anledningen till att jag kan sova är mina kära imovane som gör att det smakar metall i munnen.
Men sömnen är inte alltid en flykt, den tillbringar också massa ovälkommna mardrömmar.
Man får aldrig vara i fred..
Min dag
Eftersom min sjukdom bär med sig koncentrationssvårigheter och liknande har jag anpassad studiegång.
Vi kom fram till att jag ska praktisera en dag i veckan vilket känns bra.
Ska praktisera på ett ställe jag varit på innan.
Sen var jag ner på darkwell och köpte en ny kula till min ring i septum..
Det blev en silvrig kula med rosa sten i.
Riktigt snyggt faktiskt.
Nu sitter jag och försöker lyssna på musik, men det är svårt när alla röster pratar samtidigt.
Håll käften för i helvete.
Mr. Ångest har även börjar krypa sig på mig så jag har tagit fram min sköld stesolid och hoppas på att det hjälper.
Mediciner
Medicinerna jag står skriven på är
Zyprexa - antipsykos
Invega - antipsykos
Cipralex - antidepressiv
Imovane - sömnmedicin
Stesolid - lugnande
Akineton - mot biverkningarna
Ny blogg.
Många dömmer sådana som mig med schizofreni, att vi skulle vara galna och inte veta varken in eller ut. Fast vi egentligen är fullt fungerande människor, men som dock lider av ett psykiskt handikapp som kan göra livet svårare att leva.
Här kommer ni få läsa om mina bra och dåliga dagar. För måendet kan variera från dag till dag. Även fast de flesta dagarna är svarta och hopplösa.
